Min kära dotter är väldigt inne på att göra konster och dansa osv. En favoritsyssla är att balansera uppe på soffkanten och stå på ett ben.

Denna helgen har gått i sjukdomens tecken. Hela veckan faktiskt. Hela dagen igår låg lillan på över 39 grader och vi fick inte ner den. Vid febertopparna runt 40 grader kräktes hon. Stackars liten! Idag har febern legat lite lägre men ändå varit där. Vissa av er undrar säkert varför vi inte gav henne Alvedon? Jo det kan jag berätta, det är näst intill omöjligt att ge en treåring Alvedon. Den smakar verkligen S.K.I.T och går inte att lura ner i något drickbart. Faktiskt har hon låtit mig ge henne IprenSUP vis enstaka tillfällen och det har hållit nere febern max en timme. Tips till er där ute, SUP är nästan enklare alternativ än via munnen. Men då måste man vara helt överens med barnet. Annars känns det som ett övergrepp.

Annars har jag tvättat sjukt mycket tvätt, sängkläderna för andra gången i veckan och handdukar och nedspydda kläder. Börjar bli måttligt road av det nu.

Här får ni en härlig bild på min tjej ej kylig majdag.

Haley träffade sin kompis Meja igår som bor i Göteborg. Meja fick en present eftersom att hon fyllt år. Mejas mamma Helga är min barndomskompis och efter att tjejerna lekt en stund lämnade vi av dem och mötte upp Maja & Alexandra, två nära vänner och vi har alla gått tillsammans i grundskolan. Det var kul att ses alla fyra. Ska försöka leta upp en bild på oss när vi var tonåringar!

På hösten är mysfaktorn på topp! Mysigast just nu är att kura ihop sig i mörkret med en ficklampa och läsa sagor med pappa.

Blev en heldag inne i stan när maken var på rally. Först stannade vi till på den stora barnloppisen. Vi kom rätt sent så det mesta var slut men lite fynd gjorde vi. Sedan åkte vi till City Gross och ordnade lite ärenden och efter det blev det lunch på Mc Donalds. Sist men inte minst besökte vi dagens höjdpunkt, Toys R Us. Hjärtat är så duktig. Såg så många barn som grät och skrek där inne, Haley tittar lugnt på det hon vill ha men hon tjatar inte eller "ska" ha något. Kanske mumlar hon något om tomten ibland.

Haley hade sina nya höst skor. Gillar dem mer och mer, tog ett tag att tycka om dem, fick kolla på dem i affären några gånger innan jag bestämde mig. Nu tycker jag de är såååå fina!

 Bilden strular den kommer upp inom kort!

I fredags tog vi ledigt från dagis och måsten och styrde kosan till stan Jag, Haley & farmor. Det var visst höstmatknad. Haley fick syn på en ballong större än henne själv, föreställande ett slott, torn och fem prinsessor. Efter tio minuter med att ha den bjässen indunkandes i folks huvuden och en dotter som nästan lyfter med den valde jag att låta den få vara i bilen.

Vi skulle köpa höstskor också. Det gick sådär. Haley blev direkt förtjust i ett par rosa klackskor med glitter. Farmor och jag trixade och höll på för att försöka prova andra skor med men i slutändan satt alltid den rosa klackskon på. Det blev de rosa klackskorna. Plus ett par höstskor. Haley har förmodligen inget minne av att vi ens köpt de andra skorna för hon har varit så b.e.s.a.t.t av sina nya klackskor!

Sitter i bilen på väg hem efter ett dygn i Göteborg. Maken & Jag lämnade Haley hemma för att närvara på en väns 30-års fest. Kvällen var jätte bra, bra uppstyrd fest, full med lekar, god mat och dans. Så som det ska vara. Dock är det typiskt min man att komma på fem minuter innan vi ska åka att han inte har något att ha på sig (läs:rent!) så självklart fick vi svänga in via köpcentret på vägen till Göteborg för att hitta något. Efter en sväng in på Esprit så var vi på väg, 3000kr fattigare och min man en snygg blazer & skjorta rikare.  

Det som var lite småjobbigt var innan idag då vi vid halv ett masade oss ur sängen för att börja fundera på den 3 timmar långa bilresan hem. Vi säger såhär, det var inte helt oväntat Jag som fick sätta mig bakom ratten! Ni har väl läst tidigare hur det brukar vara för min man dagen efter kvällen före?

Hur söt är inte den här bilden på Haley & Alina? Idag hämtade jag och Sandra barnen och gick hem till oss. Våra barn leker ofta i hop och de går även på dagis ihop så de känner varandra väl. Haley vill gärna hålla Alina i handen när vi går någonstans.

..... eller snarare nattankar. Det är det jag sysslar med just nu på nätterna. Tänker. Jag tänker på massor av olika saker. Just nu är jag mycket inne på den orättvisan jag känner. Ja, jag tycker det är orättvist att vår familj ska behöva drabbas av en massa tråkiga saker medans andra är friska och mår bra. Missförstå mig inte fel, jag önskar inte min olycka på någon annan, självklart!

Jag känner också just nu enorm ilska på det som växer inuti mig! Utan att ha bett in lov! Det bara är där och växer. Det gör att mina värden inte är ok och jag måste bevakas av sjukvården i ett år. Varannan vecka minst ska jag dit! Växer det, växer det inte? Krymper det? För i helvete gå och väx på en sten eller nåt! Inte i mig! Ge fasen i min livmoder! Den enda som får bo där inne är mitt barn! Det får växa därinne och nu är det nåt annat där och TAR mitt framtida barns plats! F.L.Y.T.T.A U.T !!

Ja sådär går det runt runt i huvudet! Ett evigt tjatande och gnatande är det i mitt huvud!

Sådär nu är allting som vanligt igen. Lillan har sovit över hos farmor eftersom att mammagruppen+ respektive hade kräftskiva igår. Hon har haft det underbart med lek och bus och muffinsbak.

Jag och maken e lite slitna idag. Första gången jag drack alkohol på vääääkdigt länge och det satte sig precis där man förväntat sig, i huvudet. Hade väldigt kul igårkväll i alla fall. Vi samlades i vår stuga vid fem och skålade i fördrink, sen blev det grill, kräftor, lekar, efterätt och tillslut stod alla på däck ute i regnet och dansade till musiken som tack vare min makes megahögtalare hördes flera kilometer bort. En perfekt kväll. Roligast var nog ändå när vi glada i hatten skulle bege oss hemåt på cykel. Kan säga att en i sällskapet hamnade i diket och två lyckades cykla in i varandra och välta (nämner inte några namn)!

Här har vi i alla fall lilla älsklingen med sina muffins när vi hämtade henne.

Vi visste det. Att allt inte kunde vara såhär för evigt. Någon gång efter barnets död måste vi reagera. Och det gör vi nu. Med råge. Från att ha haft ett stående korthus så har det nu fallit pladask! Så är det helt enkelt. Det gör ont, det gnager, sliter i en och framförallt så värker det i hjärtat. Hjärtat ja, mitt älskade hjärta som aldrig fick se dagens ljus..... jag är inte ensam i alla fall. Vi är två i detta kaos av känslor och vi verkar även i detta vara helt i synk.

I morgon är det gympa igen för vår lilla gympatjej. Jag har försökt få henne att vilja ha gympadräkt men icke. Svarta byxor ska det vara.

Haley går med sin vän Leon och de var så söta sist så man smälte. Kanske dyker de upp fler vänner imorgon?

Onsdag kväll och Haley bakar bröd med sin pappa. Hon var så stolt när hon visade upp det färdiga resultatet i formarna.

En ny favoritsyssla just nu är att åka till biblioteket. Både stora biblioteket i stan och det lilla här funkar bra. Haley älskar när man läser för henne. Favoriter just ni är drakar och prinsessor.

Efter senaste månaden så har man verkligen börjat uppskatta vad som är viktigt. Så att Haley är uppe nu vid halv elva en söndag och springer runt med mantel och trollspö känns som en mindre viktig sak att bry sig om. Hon är så underbar och underhållande!

Gårdagens kräftskiva började trevligt och slutade med ett samtal till SOS, ambulans med blåljus och några timmar på sjukhuset. Kroppen känns lite öm idag efter akutens hårda trästolar. Slutet gott allting gott och jag somnade i min mjuka säng hemma tillslut!

Det jobbigaste delen med att förlora vårt barn var den tiden från att vi fick veta att barnet var sjukt fram till att det faktiskt dog. På ultraljudet såg de att organen låg utanför kroppen och det behöver inte betyda att allt hopp är slut. Många barn klarar sig och opereras efter födseln. Men vi var tvungna att ta fostervattenorov och det tog två veckor. De två veckorna pendlade vi mellan hopp och förtvivlan och man slets sönder inuti av alla känslor. Det var en tortyr jag inte önskar ens min värsta fiende.

Har fått på Haley lite färger. Egentligen är det ju jag som är lite färgskygg men detta gillar jag. Haley har valt de lila jeansen själv i affären. Det är lite av ett under att hon har jeans på dig, annars e det svarta leggings som gäller.

.... orkade inte.

Vi blickar framåt, njuter av barnet vi har och är tacksamma för alla underbara människor i vår närhet.

Jo barnet i min mage (som jag inte ens hunnit berätta om för er) kommer kanske inte överleva. Så är det helt enkelt. Hur det blir vet vi inte ännu men vi har ställt in oss på det värsta.

Utan denna underbara tjej hade man nog inte orkat.